Ridning i Stugudal

Vi var ett gäng på 16 stycken som skulle rida i Stugudal.

Morfar och Märta är klara att leka cowboys

Vi fick rida på snälla islandshästar.

Jag kommer inte ihåg vad dem hette men dem hade konstiga namn.

Morfar och William har sadlat på

Vi är snygga i hjälm!

Jag var lite nervös innan vi stack ut för hur det skulle gå. Jag har ju ridit på Adams häst Egon. Men honom litar jag inte så mycket på. William var ännu mer nervös än mig och var inte helt säker på att han skulle våga rida.

William sitter på hästen och ser nöjd ut

Delar av följet

Märta ser säker ut

Mamma hade en sagohäst med lång, gyllene man

När vi hade kommit in i skogen med hästarna skenade helt plötsligt Märtas häst förbi oss. Det visade sig att Ola och Anton hade trillat av sina hästar. Olas häst hade stegrat och Antons häst blev rädd och hoppade åt sidan. Märta fick snabbt stopp på sin häst.

Anton var lite skärrad men fortsatte rida.

Halvvägs stannade vi och grillade korv. Då kunde man inte höra något negativt ord om att rida och alla tyckte det var helskoj. Speciellt William!

Hemvägen tog vi längs pilgrimsleden. Det var jättevackert och molnen bildade ett skådespel tillsammans med den sjunkande solen.

Jag töltade tillbaka till stallet och när vi klev av ville jag bara rida mer.

Det var en väldigt lyckad tur som gav mersmak till alla som var med.