Jag körde till bensinmacken och förfrågade mig om var jag kunde få tag på kedjor. Det var halt på vägarna, men jag tog det försiktigt så gick det bra.
När jag läste på däcken för att se dimensionerna såg jag att det står "M&S". Så jag har alltså vinterdäck. Jag gjorde verkligen ett bra köp!
Med kedjorna i bilen och en snabb instruktion om hur jag sätter på dem körde jag till Phil's Trailhead för att cykla en tur innan jag begav mig av.
Snön höll på att smälta och jag fick en stor snökocka i huvudet, men blev inte nedslagen.
Jag körde förbi Mt Hood och såg några av bottenliftarna. Men molnen låg för lågt för att jag skulle kunna se toppen av berget.
Det var kul att träffa Johanna igen. Jag har nog inte sett henne på två år. Johanna tar hand om sin kusin, Johannas, tvillingar.
När Johanna blev ledig på kvällen, vid 16, drog vi ut på stan. Jag fick se Johannas favoritmataffär, New Seasons. Det ska tydligen jobba massa snygga killar där, men inte när vi var in.
Vi tog en buss in till centrum och åkte upp till 30:e våningen i ett höghus. Där ligger Portland City Grill där vi tog en varsin drink. Det var fin utsikt över staden från bardisken.
Efter drinken gick vi till Montage för att äta middag. Det var en annorlunda restaurang där jag beställde jamabalaya med alligatorkött. Vi orkade inte äta upp hela middagen, utan ville ha med oss resterna hem.
Som kom i dem här figurerna
Vi tog en buss in till centrum och åkte upp till 30:e våningen i ett höghus. Där ligger Portland City Grill där vi tog en varsin drink. Det var fin utsikt över staden från bardisken.
Efter drinken gick vi till Montage för att äta middag. Det var en annorlunda restaurang där jag beställde jamabalaya med alligatorkött. Vi orkade inte äta upp hela middagen, utan ville ha med oss resterna hem.
Turligt nog för mig älskar även Johanna desserter så det skulle vi förstås ha även om vi var mätta. Det blev en stor skål med tjock chokladsås och en varm och god pudding.
Vi blev tipsade om att gå till "Bunk Bar" för att ta några drinkar efter middagen.
Där det stod Bunk Bar på dörren var det några som stod och bredde mackor innanför. Så Johanna sa: "Ett jävla smörgåsställe". Det var ju inte det vi ville ha.
Men så gick vi tre steg längre, och såg att det var bar väggivägg. Där spelade ett band, och det var fullpackat med folk, så vi hade kul.
Nästa dag gick vi tur med bebisarna, och sen cyklade jag till Mount Tabor som ligger nära Johanna (kusinens) hus.
Det är ett litet berg med några dammar. Men det kändes att jag hade varit ute kvällen innan, för jag hade ingen ork i benen för att ta mig upp för den korta backen. Men det var kul att cykla ned, för jag hittade några trappsteg att forcera.
Vi blev tipsade om att gå till "Bunk Bar" för att ta några drinkar efter middagen.
Där det stod Bunk Bar på dörren var det några som stod och bredde mackor innanför. Så Johanna sa: "Ett jävla smörgåsställe". Det var ju inte det vi ville ha.
Men så gick vi tre steg längre, och såg att det var bar väggivägg. Där spelade ett band, och det var fullpackat med folk, så vi hade kul.
Nästa dag gick vi tur med bebisarna, och sen cyklade jag till Mount Tabor som ligger nära Johanna (kusinens) hus.
Det är ett litet berg med några dammar. Men det kändes att jag hade varit ute kvällen innan, för jag hade ingen ork i benen för att ta mig upp för den korta backen. Men det var kul att cykla ned, för jag hittade några trappsteg att forcera.
På kvällen åkte vi in till staden för att äta på Valentine's som vi fått tips om kvällen innan. Bartendern var väldigt snäsig när vi frågade om att få se på menyn. När vi visade våra körkort bad hon om pass utan att ens så på körkorten. Hon var så otrevlig så vi gick därifrån.
Det fanns en creperia bredvid så vi gick in där för att se om det var något. Det var en supercool bar med en snygg bardisk som var en glaserad timmerstock. Så vi tog oss en varsin crepe. Dem var supergoda och fint upplagda. Bartendern var också väldigt duktig och blandade goda drinkar från grunden. Det visade sig att creperian bara hade öppnat två veckor tidiga, så vi var snabba på trenden.
Efter en god middag gick vi till Clyde Common för att äta dessert. Där blev vi mottagna av en trevlig kille som visade oss till ett långbord som vi delade med andra. Vår servitris var väldigt slö, och vi fick drinkarna långt efter att vi fick desserten. Men han som visade folk till bordet tog hand om oss och sa till servitrisen att komma när han såg att vi väntade på henne.
Det var i alla fall supergod dessert på Clyde Common. Vi tog en citronsavaräng och en päron- och kronärtskockspaj.
Vi var inte färdiga på byn efter desserten utan fortsatte till Rontom. Det visade sig att vi hade gått förbi där dagen innan när vi var på väg till Montage. Och då hade vi lagt märke till några kroppar som hängde i snaror från taket. Det var riktigt läskigt att sitta under dem i baren.
Nästa morgon sov jag helt till kl.12.00. Efter det packade jag ihop, sa hejdå till Johanna, Johanna och tvillingarna och körde söderut.
Jag kom till Redding och tog in på ett billigt motell som hade pool. Så jag skulle hoppa i innan poolen stängdes. Men den var ju iskall för dem värmer den tydligen inte. Och jag som hade sett fram emot ett dopp.
Nästa morgon körde jag vidare till Santa Cruz där jag stannade på en cykelaffär som jag och mamma besökte i våras. Där fick jag en bra väg- och stigbeskrivning för Soquel Demonstraion Forest.
Det tog nästan en timme att köra till stigstarten.
Det fanns en creperia bredvid så vi gick in där för att se om det var något. Det var en supercool bar med en snygg bardisk som var en glaserad timmerstock. Så vi tog oss en varsin crepe. Dem var supergoda och fint upplagda. Bartendern var också väldigt duktig och blandade goda drinkar från grunden. Det visade sig att creperian bara hade öppnat två veckor tidiga, så vi var snabba på trenden.
Efter en god middag gick vi till Clyde Common för att äta dessert. Där blev vi mottagna av en trevlig kille som visade oss till ett långbord som vi delade med andra. Vår servitris var väldigt slö, och vi fick drinkarna långt efter att vi fick desserten. Men han som visade folk till bordet tog hand om oss och sa till servitrisen att komma när han såg att vi väntade på henne.
Det var i alla fall supergod dessert på Clyde Common. Vi tog en citronsavaräng och en päron- och kronärtskockspaj.
Vi var inte färdiga på byn efter desserten utan fortsatte till Rontom. Det visade sig att vi hade gått förbi där dagen innan när vi var på väg till Montage. Och då hade vi lagt märke till några kroppar som hängde i snaror från taket. Det var riktigt läskigt att sitta under dem i baren.
Nästa morgon sov jag helt till kl.12.00. Efter det packade jag ihop, sa hejdå till Johanna, Johanna och tvillingarna och körde söderut.
Jag kom till Redding och tog in på ett billigt motell som hade pool. Så jag skulle hoppa i innan poolen stängdes. Men den var ju iskall för dem värmer den tydligen inte. Och jag som hade sett fram emot ett dopp.
Nästa morgon körde jag vidare till Santa Cruz där jag stannade på en cykelaffär som jag och mamma besökte i våras. Där fick jag en bra väg- och stigbeskrivning för Soquel Demonstraion Forest.
Det tog nästan en timme att köra till stigstarten.
Det var en häftig, riktigt lummig skog med både löv- och barrträd.
Nästa morgon behövde jag kliva upp kl.06.00 för att cykla med ett gäng i samma skog. På natten drömde jag att jag körde vilse här i Santa Cruz, vilket jag har gjort många gånger nu för vägarna är inte raka här. Jag vaknade och trodde att det var på riktigt, och att jag måste skynda mig för att hitta till skogen där jag skulle cykla.
Som tur var var det bara två på natten och jag kunde sova vidare.
Det regnade i skogen och dem andra var osäkra på om vi skulle cykla. Tack och lov var det nästan 20 stycken som bestämde sig för att sticka ut, men det var många som drog hem utan att sätta sig på sadeln.
Det blev som tre grupper av oss, och jag fick cykla ned Bacon, Braille och Saw Pit.
Det regnade konstant i dem fem timmarna vi var ute. Tidvis öste det verkligen ned.
Det visade sig att han som hade dragit igång turen, och som jag pratade mycket med, är grundaren av mtbr.com som är en hemsida som jag använder för att hitta folk att cykla med här.
Bilder och hans syn på turen finns här.
Jag tyckte verkligen om Bacon för det kändes som att man var i djungeln för att vegetationen var så tät. Det var även en kul, ganska brant stig.
Vi var sex stycken kvar i gruppen när vi kom till bilen. Fem av oss åkte till en mataffär någon mil bort och tog en macka och varm choklad. Det var väldigt trevligt.
Och nu ikväll har det varit Halloweenmiddag här på vandrarhemmet så jag har fått revbensspjäll med tillbehör och pumpapaj och kladdkaka till dessert. Nu sitter jag och äter halloweengodis, så jag har det bra.