Hund- och kattvakt

Jag måste börja med att skryta om min bil.

Hastighetsmätaren syns på bilden nedanför och är alltså ett tal som visas i mitten. Man kan se bränsleförbrukningen för tillfället, och genomsnittligt. Men jag tycker inte så mycket om att se det, för den drar nästan 0,2 l/km.


Bakluckan stänger sig själv bara man drar igen den en bit. Det är ju som att köpa en sprillans ny bil!

Motorn är starkare än i Blazern och Pontiacen från -86 som jag och Joakim köpte när vi var i Jackson Hole.

Dagen efter att jag köpte bilen åkte jag till Golden för att cykla strax utanför staden. Jag stannade först i Golden för att kolla om cykelbutikerna hade några skor, som jag var ute efter. Mina gamla är väldigt slitna och klossarna sitter otroligt löst, och är för smutsiga för att kunna dra åt. Jag besökte två av cykelbutikerna, men det var ingen som hade något intressant, så det blev inget köp där. Men jag hittade två intressanta böcker i en bokaffär.

Bilen klättrade bra upp för dem slingriga vägarna till Golden Gate Canyon State Park. Det var bara lite läskigt eftersom bilen är så stor, och några av svängarna var väldigt skarpa. Jag skulle cykla Mountain Lion Trail. Jag trodde att det bara att det var ett namn men det visade sig att det fanns pumor (mountain lions) i området. Det gjorde att jag var lite rädd när jag cyklade, och framförallt eftersom jag aldrig mötte några människor som kunde hjälpa mig om jag stötte på några obehagliga djur. Men det gick ju bra, och jag såg inga spår av pumorna.

Av någon anledning var jag jättetrött under hela cykelturen och orkade inte alls ta i, så det blev egentligen ganska tråkigt eftersom jag fick putta cykeln upp för varenda lilla backe. På slutet av turen kom höjdpunkten. Där låg det några gamla fina hus som hade blivit byggda av en utvandrar svensk på 1870-talet. Han hade bosatt sig där eftersom han tyckte landskapet påminde om det svenska. Och jag kan hålla med. Det var fullt med fula tallar överallt.

Aris och Suzanne var på välgörenhetsuställning den kvällen på det moderna konstmuseet. När dem kom hem pratade vi lite och Suzanne gav mig fribiljett till den botaniska trädgården i Denver, och pengar till lunch.

Så nästa dag fick jag se en massa fina växter.

Här var den massa olika färger. Ganska otroligt att dem fortfarande blommade i oktober

Det här var någon sydafrikansk växt

Efter att ha vandrat runt i trädgården utomhus gick jag in i ett stort växthus där dem först hade ett rum med orkidéer och innanför där var ett gigantiskt rum med en tropisk skog.






Efter att ha gått runt och sett på alla växterna gick jag till en cykelbutik som låg cirka 1,5 kilometer längre bort. Där hittade jag dem skorna jag ville ha. Dem är väldigt tajta och har ett spänne som på skidpjäxor, så att dem verkligen ska sitta bra. Och dem är supersköna att cykla med.

Jag behöver en ny sadel också, eftersom ju mer jag cyklar desto mer ont i röven får jag. Men cykelaffären jag var på hade inget jag var intresserad av. Så jag cyklade runt i Denver till olika cykelbutiker. Men det var ingen som verkade ha så bra kunskap om vilken sadel jag skulle köpa, så jag får helt enkelt leta vidare.

Det här tror jag är en av dem gamla broarna från när Denver var en ny stad, som jag såg bilder från i Leadville

Idag åkte jag till Beaver Reservoir, utanför Boulder, för att cykla South Saint Vrain. Det tog över två timmar även om det bara är 9 mil. Men jag fick stå i kö en stund utanför Boulder. Boulder har det sämsta vägnätverket som jag har sett i USA.

Jag körde igenom Ward, som nästan ser ut som en spökstad. Men folk bor i dem förfallna husen och kör bilarna som är rostiga och tillknölade. Dessutom finns en dagligvaruaffär som ser ut att falla ihop när som helst. Men det var öppet.

Jag parkerade där jag skulle komma ut på stigen, och cyklade cirkade 6 kilometer upp längs vägen. Det var 6 grader där jag parkerade bilen, och blev bara kallare ju längre upp jag kom. Jag saknade långa byxor, ullsockar och tjockare handskar. Jag var kläd för sommarväder, men hade i alla fall regnjackan liggandes i bilen. Det var bara att cykla på så att inte knäna skulle bli för kalla och stelna till helt.

Efter att ha strävat i både motvind och sidovind var jag framme vid stigen, och det var helt underbart. Kramsnön lade sig på backen och knastrade härligt under däcken.

Även om jag inte kan åka skidor kan jag göra first tracks!

Knäna blev bara stelare och stelare och det var otroligt kallt att ramla i snön när jag bara hade shorts på mig. Hädanefter ska jag alltid ha långa cykelbyxor, tjocka handskar och ullsockor liggande i bilen. Ju längre ned jag kom, desto varmare blev det och snön som yrde i luften smälte så fort den nådde marken.

Rätt var det var var jag vid bilen igen, och körde till Suzannes hus utanför Boulder. Det tog bara 20 minuter längs en väg där jag kunde motorbromsa nästan hela vägen ned. Så den turen använde inte mycket bensin i alla fall.

Jag mötte Suzanne och fick instruktioner för att ta hand om hennes två hundar och katt. Hon och Aris är på astronomilektion i kväll.

Katten är superkelig

Men jag tror hundarna saknar matte för dem ligger mest i hallen och spanar efter bilar.