Nu har vintern kommit även här

Efter att ha cyklat ganska långa och snabba turer dem senaste dagarna tog jag en vilodag på fredagen.

Jag körde mot "Lava Land Visitor Center". Det är stängt för säsongen men jag ville gå några turer runt centret och se på lavaformationer.

Men det var ju helt omöjligt att hitta till det där lavacentret, så jag svängde in på ett museum som låg i närheten. Dem var inte säkra på hur man skulle hitta till centret eftersom den avfarten var avstängd på grund av vägbygge. Så jag gick en runda på museet istället.

Det fanns en avdelning om indianernas historia som var väldigt intressant men tragisk eftersom dem blev så inskränkta av européerna som kom på 1800-talet. Om indianerna ville gå utanför sina reservat behövde dem ha tillstånd för det.

Sen fanns det ett rum med reptiler och insekter. Det var mest tragiskt att gå där för akvarierna var pyttesmå. Dem enda som jag kan tänka mig hade det någorlunda bra var två sköldpaddor som lever här i området och som kan bli 100 år gamla men inte rör sig mer än tre kilometer från där dem föddes under hela sin livstid.

Inomhus var det även ett varmt och fuktigt rum med fjärilar som flög omkring, och intressant information om fjärilar. En sorts fjärilslarv ser ut som en uppäten kotte för att lura djur som annars skulle ätit dem.

Ute fanns det två sorters lodjur i minimala inhägnader. Lodjuren var mycket mindre än dem är hemma.

Det fanns även stora örnar och falkar, en räv och en liten uggla. Räven surrade runt i buren med en mus i munnen tills han äntligen hittade ett ställe där han ville gräva ned musen.

Efter lite kulturell- och naturell aktivitet åkte jag för att se Mt Bachelor. Jag har läst om skidanläggningen där och dem brukade ha året-runt-skidåkning förut.


Nedre delen av berget ser platt ut för skidåkning, men det ser bra ut på toppen. Det hade varit kul att komma tillbaka när det är vintersäsong. Man kan dessutom cykla mountainbike året runt här, så man kan ju både åka skidor och cykla på samma semester lätt som en plätt.



Nästa dag cyklade jag med Seth som jag träffat i Brian Head en månad tidigare. Han sa att Mt Bachelor aldrig haft året-runt-skidåkning utan varit öppet till 4th of July som längst. Men Mt Hood, längre norrut, har öppet året runt. Så jag måste ha blandat ihop dem. Ta alltså det jag skriver med en nypa salt.

Det var väldigt kallt att cykla eftersom det bara var några plusgrader och regnade så smått. Vi stannade vid ett skjul och värmde händer och fötter. Jag hade ullstrumpor som fungerat bra för att hålla värmen under cykling i Trondheim förra hösten, men jag var ändå jättekall om fötterna. Så dem nya skorna jag har köpt måste vara mycket kallare än dem gamla.

Seth bangade ur för cykling nästa dag eftersom det regnade ganska kraftigt. Men jag drog iväg ändå.

Det var uppehåll när jag började cykla men efter 2/3 av stigningen började snöblandat regna att falla från himlen. Och det var kallt.

Jag fortsatte tills jag kom till några offentliga toaletter mitt i skogen. Där satte jag på mig mer kläder och bytte handskar. Men det dröjde inte länge innan jag var iskall igen. Så jag bestämde mig för att ta första bästa grusväg ut till stora vägen för att komma till bilen så fort som möjligt.

Det var otroligt kallt att cykla längs vägen i snöblandat regn som blåste mot ansiktet. Jag var rädd att händerna och tårna skulle förfrysa. För att hålla humöret uppe sjöng jag om elefanterna på en spindeltråd. Och rätt vad det var var jag vid bilen igen.

Jag fick inte upp spännena som håller ryggsäcken mot kroppen så jag tänkte kränga av mig ryggsäcken som en tröja. Men jag fick ju inte upp spännet på hjälmen heller eftersom händerna var så stela. Så jag fick sätta mig i bilen för att få lite värme i kroppen först.

Fingrarna mjukades upp så pass att jag fick av mig ryggsäck och hjälm. Men det var svårare att skruva av framdäcket som måste av för att cykeln ska få plats i bilen. Men det gick med lite tålamod och en handduk jag hade liggande i baksätet.

Det var otroligt skönt att hoppa in i en ljummen dusch efter den cykelturen. Och det visade sig att alla fingrar och tår hade klarat sig undan förfrysning.

Så här såg badkaret ut efter att jag tvättat cykeln i det

Idag körde jag till ett ställe som rekommenderas för cykling under vintern. För det är vinterförhållanden här nu om man kommer lite högre upp än vad Bend ligger. Och där var det bra cykling, och bara lite snö på marken.

Dessutom fick jag inte en enda regndroppe på mig, men däremot sol. Och över Bend låg molnen tunga.

Stigen var fin, med barrträd glest omkring

Dem har använt lavastenar för att bygga stakethållare

Det var fint under solnedgången

På väg tillbaka mot bilen kämpade jag mot mörkret som kommer vid 18.30. Det innebar att jag cyklade fortare än jag brukar och jag ville inte stanna. Det kändes i bena när jag kämpade mig upp dem sista backarna till bilen. Men jag hann till bilen innan det blev mörkt och kunde tryggt köra till motellet.

Imorgon ska jag köra till Portland där jag ska träffa Johanna Högvall och bo hos hennes kusin med familj. Det ska bli väldigt trevligt.