Alla vägar leder till en kyrka

På lördagen gick jag en promenad efter att jag hade skrivit på bloggen. Jag fick äntligen möjlighet att ta en bild av häst med vagn. Jag har sett det många gånger förut, men det har varit i bilen så jag har inte kunnat ta foto. Hästen stod helt lugnt och väntade på att dem skulle dra iväg. 

Vinrankor

Det sitter duvor i buren

Hunden ville också bli fotad när jag fotade duvorna på dens gård. Hunden viftade på svansen hela tiden, och skällde ingenting

När jag var på väg tillbaka körde hästkortegen precis iväg.

Vattenflaskan rymmer 1 liter, så det är en ganska liten Fiat

En gammal Zastava. Dem tillverkades i Jugoslavien

Två gubbar på taket

 På söndagen var det som sagt cykeltävling. Jag skulle starta kl.10.00 och eliten (däribland Denes) kl.13.00. Så vi drog hemifrån vid 7, och så körde vi för att hämta upp lite fler cyklister hos Denes tränare, Vladimir. Då fick Saaben känna på hur det är när det är fem personer i bilen. Oftast är det ju bara jag och Split som åker.

Klockan var närmare 8.30 innan vi kom iväg från Zrenjanin för det var ett himla packande och tankande av bilar. Då blev jag lite stressad eftersom det tar ungefär 1.5 timme att köra upp till start. När vi körde in i Novi Sad för att hämta en cykel och en av cyklisternas flickvän blev jag ännu mer stressad. Så upp till start var det fyra stycken i baksätet, och vi var inte där uppe förrän 10.15. Som tur var hade starten blivit försenad till 11, så jag hade tid att byta om och värma upp.

Vi ställde upp oss vid 11, men det var tydligen något strul med en restaurangägare som tyckte att banan gick för nära hans restaurang. Men det blev till slut start 11.20.

Jag var sist ut ur start

Vi hade ju övat på banan innan, och jag skulle cykla tre varv. Jag låg nästan längst bak upp för den första backen. Men nedför tog jag igen grabbarna, och körde förbi. Det var många av killarna som gick ned för dem svåra partierna, men jag cyklade på. Sen var det en uppförsbacke till, och jag blev förbicyklade, men cyklade om dem i nedförsbacken igen.

På det andra varvet var jag så trött att jag körde rakt ned i ett dike och slog i magen. Men jag var fort uppe på cykeln igen. På det tredje varvet trillade jag två gånger. Den ena gången körde jag bara rakt ut i skogen, men behövde egentligen svänga för att stanna kvar på stigen. Då slog jag i magen igen, så efter tävlingen hade jag ont i magen. Det höll i sig någon dag, men nu gör det bara ont om jag tar på blåmärket jag fick.

Jag blev bästa kvinna, men var den enda som ställde upp. Men då säger mamma att jag vann!

Strax efter att jag kom i mål startade Denes och några andra från Denes team.

Här är Vladimir. Han var lite försiktig nedför och skyllde på åldern

Denes ramlade flera gånger och skrapade upp benen

En fjäril landade på min hand

När jag kom hem från tävlingen, efter att ha varit borta i mer än tolv timmar, ringde jag pappa för att få veta hur jag skulle jobba nästa vecka. Jag skulle till Razanj, i södra Serbien.

Denes verkade ledsen när jag drog, och jag kommer att sakna honom. Han var väldigt bra att cykla med eftersom att han lärde mig att köra ned för svåra partier. Men jag kanske åker till en cykeltävling nästa söndag och cyklar med gänget igen.

Längs vägen hamnade jag bakom en kolonn på ungefär 10 traktorer, som det tog en stund att komma förbi. Någon mil senare var det ett gäng med traktorer igen. När jag hade kommit förbi kanske 20 traktorer fick jag nog och vände och tog en annan väg. Det måste ha varit något uppror från bönderna eftersom det var så många traktorer ute och körde.

Sen var det vägarbete. När jag stod och väntade på att dem som kom från andra sidan skulle köra förbi, och att jag skulle få klarsignal om att köra, var det en bil som bara körde förbi oss. Dem kör inte helt säkert här, så det gäller att passa sig och inte lite på andra trafikanter.

Efter nästan fyra timmar i bilen kom jag fram till Razanj. Jag bor i en liten by precis ovanför Razanj. Det är väldigt mysigt här.

Jag har hela den här övervåningen för mig själv, och cykeln bor på nedervångingen

Många har hönor eller andra djur på tomten

Massa jordbruk runt byn

Lilla griseknoen

Hölass. Dem använder inte ensilage, utan höet plockas för hand i kuber 

Stora fåglar och höns

Gäss

Ett hus med grenar som stöd och lera utanpå det

Kyrkogården är ganska full

På måndagen stack jag ut på en cykeltur. Det var svårt att se några stigar. Jag tror inte att dem är ute och går så mycket i naturen här.

Jag hittade en brant stig som varade i kanske 100 meter

 Jag såg inga fler stigar så jag cyklade bara längs vägen. Det gick lite upp och ned, och plötsligt var jag i en by, och strax en annan.

Mitt i skogen fanns en liten kyrka

Kyrkorna är alltid välhållna, även om inte husen runt är det

Jag misstänker att skolan är nedlagd

Jag cyklade och cyklade upp längs en smal väg, och plötsligt kom jag till vägens ände. Där låg en kyrka.

Familjen som jag bor hos har en jättefin vorsteh. Den viftar på svansen när den ser mig, och blir superglad när jag kommer fram och klappar den. Men den står bara ute hela dagen, och är kuvad när jag närmar mig.

Idag tog jag en ny cykeltur. Den här gången blev det en rundtur på 7 mil. Det tog mig några timmar att cykla eftersom jag inte är i så bra form, och inte direkt har en landsvägscykel. Men det var kul, och det fanns mycket att se. I början cyklade jag in överallt där det var en skyllt om en kyrka. Men efter 3 mil var jag  för trött för att cykla in.

Det är många som cyklar här, men inte för skojs skull, utan för att dem inte har råd med bil. Därför tycker jag bilisterna, och framförallt lastbilschaufförerna visar bra hänsyn. Traktorerna kör ganska sakta här, så jag körde om två stycken, och blev inte omkörd av någon även om det är många traktorer som är ute och kör.

Det här huset hörde till kyrkan ovan. Jag tror att dem hade övernattning där, men det stod på serbiska med kyrillisk skrift så det var inte så lätt att förstå

Ett gammalt klocktorn som hörde till kyrkan ovan

Efter en god middag och lite avslappning gick jag en promenad i byn.

En stor fågel som hade kommit utanför sin tomt, och inte kunde komma in igen

Men ser byn där jag bor, Madjere, i bakgrunden

Majsförråd

Jag lyckades förstås bränna mig på cykelturen idag eftersom det blev en del timmar i solen. Men det lägger sig nog om några dagar, och då är det ut igen!