San Diego, Carlsbad och Isabella Lake

Dagen efter att mamma kom spenderade vi i San Diego. Jag visade henne Torrey Pines där jag gått förut. Den här gången hade vi turen att se flera delfinfenor i havet utanför.

Här står jag bakom en Torrey Pine. Dem växer bara vilt på två olika ställen i världen. På det lilla området i Torrey Pines och på en ö utanför San Francisco

Vi gick ned till stranden, och gick längs den i flera timmar.



Det hade varit molnigt under hela promenaden. Men när vi kom tillbaka till stranden där vi parkerat bilen stack solen fram. Då ville mamma ligga där och sola en stund, så vi gjorde det.

Jag hade såklart inte tagit någon solkräm så jag brände mig och drog en handduk över huvudet för att skydda hårbotten

Vi drog vidare till Ocean Beach där jag bott den första veckan. Det var verligen smutsigt och otrevligt, så jag förstår att jag inte trivdes så bra där. Från Ocean Beach gick vi ut till Sunset Cliffs och åt jordgubbar i solnedgången.

På kvällen åt vi sallad i "Little Italy". Mamma drack te och jag en vit varm choklad, för vi var frusna.

Nästa förmiddag spenderade vi på stranden i Carlsbad, någon mil norr om San Diego. Det var många surfare i vattnet, och dem var duktiga.

Baywatch-stugor i väntan på sommaren

En ensam baywatch-stuga, som mamma kallade dem

Alla flådiga, stora hus som låg ovanför stranden hade en privat trappa

Vi åt lunch i Carlsbad och då tog jag en broschyr om stället. Där läste jag att man kunde plocka jordgubbar. Och det ville vi ju göra!

Hinken var full väldigt snabbt, och vi körde mot Seqouia Natonial Forest.

Vägen gick norrut och österut, längre in i landet. Landskapet var först väldigt likt det i San Diego, torrt och få träd. Sen blev det väldigt bergigt och vi åkte cirka 1000 höjdmeter uppåt. Däruppe var det helt platt och öken. Det blåste som bara den, och tog tag i bilen flera gånger.

Det var en massa militärflygplan som cirklade ovanför oss, och några få låga hus längs vägen.


På slätterna stod det träd som såg ut som en blandning mellan tallar och kaktusar. Dem stod väldigt utspridda.

Det började bli mer kuperad, och till slut var vi fram vid Isabella Lake. Där tänkte vi sova innan vi skulle se jätteträden. Vi åkte igenom hela stället, och kom till slutet av sjön. Där svängde vi in på ett motell. Men det var stängt.

Då körde vi tillbaka igen för att hitta ett motell som var öppet, men det var stängt överallt. Vi hittade en campground som fortfarande hade öppet, och frågade dem om man var kunde bo. Dem tipsade om ett ställe som hette "Paradise Cove" som skulle ha öppet dygnet runt.

Så då drog vi dit. Men där var det ju också stängt. Men mamma knackade på fönster och dörrar. Till slut kom det en mamma och undrade om vi behövde hjälp. Då sa vi att vi behövde någonstans att bo. Men dem hade stängt för över en timme sen, sa han.

Men efter att han fått tänka en liten stund så sa han att vi kunde få bo i ett av rummen och sen komma och betala dagen efter. Och det blev vi ju glada för. Annars hade vi fått bo i bilen.

Ovanför sängen fanns en bild tagen från motellet, där man såg sjön med bergen bakom. Det såg väldigt fint ut. Och när vi vaknade upp på morgonen såg vi med egna ögon hur fint det var.

Så här såg det ut så det är konstigt att det inte var fler turister och motell och hotell