Skallerormar

Mamma åkte tidigt på morgonen den 18 maj. Efter det körde jag till Abraham och sov några timmar. Sen stack jag ut och cyklade i Bonita där jag varit några gånger tidigare. Jag märkte att jag inte cyklat på ett tag för jag fick ont i rumpan och var fegare än vanligt.

Nästa dag var min födelsedag så då cyklade jag en av mina favoritstigar: tunnels i Peñasquitos Canyon. Där stötte jag på en skallerorm som skrämde livet ur mig. Jag var mindre än en meter från den när jag upptäckte den.

Jag klev av cykeln och backade fort. Ormen var inte mer än 20 cm, men det är dem små ormarna som är farligast för dem kan inte kontrollera hur mycket gift dem skickar ut i ett bett.

Efter kanske 10 minuter kom det två cyklister från andra hållet. Jag skrek till dem att stanna, och visade dem var ormen låg. Den ena av dem klev av cykeln och körde cykeln i riktning mot ormen. Då ringlade den iväg, och vi kunde cykla vidare alla tre.

I en av nedförsbackarna såg jag en till skallerorm som var runt 1,5 meter lång, men då cyklade jag så fort att jag bara fortsatte.

Till middag åt jag renpaté, ost från Skärvången och vildsvinssalami som mamma haft med från Sverige. Väldigt gott! Tårtan åt jag på Extraordinary Desserts där mamma och jag var två gånger när hon var här.

När servitrisen kom ut med tårtan jag beställt var det tända ljus i den och hon och bordet bredvid mitt sjöng "Happy birthday". Jag tänkte "Hur kan dem veta att jag fyller år?" Sen sa hon att mamma ringt och sagt att jag skulle komma och att jag fyllde år. Det var en trevlig överraskning!

Bilden är från när jag och mamma åt 17-majtårta. Jag ser glad ut för det var en god tårta

Efter tårtan åkte jag på drive-inbio. Man får se två filmer för 7 dollar per person. Det är cirka 50 SEK, så väldigt billigt.

Det var inte så lätt att ta foto på bion

Men man kan ändå se att det är träd bakom skärmen. Det var riktigt häftigt när det var träd i bakgrunden på filmen, för då såg det ut som dem fortsatte ut utanför skärmen.

Den sista filmen var färdig vid midnatt så då åkte jag hem och sov efter en lyckad födelsedag.

Nästa dag åkte jag tillbaka till Peñasquitos Canyon. På vägen hem var klockan runt sex på kvällen så jag mötte två stycken till häst som skojade med mig och minst 20 andra cyklister.

Idag åkte jag till Mount Woodson för att pröva några nya stigar. Det tog mig 1,5 timme att hitta till den stigen jag ville ta. En del av letandet gick på en fin stig med massa stenbumlingar runt sig, men den största delen var på asfaltsväg längs stora hus med stängsel runt sig.

När jag cyklade längs vägen såg jag en prärievarg med ett byte i munnen. Han sprang över vägen och tittade på mig, men fortsatte fort undan.

Jag hittade äntligen till stigen som gick längs staketen till dem stora husen. Det var en riktig kul stig som först gick brant uppför och sen brant nedför i massa svängar.


Efter någon kilometer såg jag en skallerorm igen. Den här var minst en meter lång och hade precis ätit för den var väldigt tjock framtill.

Jag hoppade av cykeln och backade flera meter. Sen stod jag där och väntade. Ingen kom som kanske kunde skrämma bort den, och den rörde sig inte ur fläcken när jag stampade i marken. Så efter kanske 20 minuter vände jag och cyklade tillbaka till bilen. När jag kom till bilen hade jag faktiskt varit ute i tre timmar, så det blev ju lite tur i alla fall, även om det inte blev som jag tänkt mig.